antapanta

Dem senaste dagarna har man väl inte vart sådär jätte bloggsugen.. mycket jobb, och annat som är i vägen, plus att man inte känt för att skriva något heller..

Men nyss pratade jag med tjejen som jag fick en erbjudan om en visning för nån dag sen, och på måndag efter jobbet ska jag åka och kolla på den. Det är en etta på 40 kvm, ligger ungefär 2,8 km från skolan (jag ska börja promenera!) kostar 2800 kr i månaden i hyra. Jag tror att man säkert kan göra något mysigt med den,
Jag e lite småskraj för att berätta något för mamma och dem, jag ska inte säga något om att jag ska kolla på lägenheten, utan endast om jag tycker att den är bra, då är det väl dags att ta det "stora snacket" med dem..
Det är en aning ångest framkallande..

Idag är jag en ledsen flicka, av lite alla möjliga orsaker, imorgon blir det jobb! Påvelund here I come..

// Anta

Jag har haft ett par riktigt mysiga dagar med Han, varför vi träffas igen vet inte någon utav oss, men det känns bra att träffas, vi trivs i varandras sällskap och har det jävligt roligt och mysigt tillsammans, hela helgen har vi spenderat tillsammans från fredag eftermiddag till söndag kväll, jag har i princip endast vart hemma och sovit..

Detta medför ju självklart komplikationer här hemma, med du e aldrig hemma, och många många bråk..
Men därför har jag nu sökt lägenheter, jag fick ett erbjudande idag om en lägenhet, men eftersom det var tillträde direkt fick jag tacka nej.
Jag måste bo i Göteborg över sommaren eftersom det är här jag ska jobba, och då känns det en aning onödigt att betala hyra i Trollhättan tre månader när jag inte ens kommer bo där.
Men fan i mig! I höst händer det! Jag flyttar hemifrån!

Jag kan inte tro det själv, haha men jag ser framemot det som fan, även fast det skrämmer mig som bara den att flytta hemifrån. Som nu, när jag fick på mail att jag blivit erbjuden lägenhet så knöt det sig i magen på mig, haha men men! Egen lägenhet HERE I COME! Haha




// Anta

Haha jag fick det svar jag väntade mig, det vill säga, INGET SVAR ALLS, haha, ashärligt!
Man kan ju verkligen undra varför jag gör sådana här idiotiska saker, jag gör det ju knappast för att jag tycker det är tvääärkul, men idag i bilen på vägen hem så blev allting helt enkelt bara för mycket!
Jag intalar väl mig själv, att någonstans långt inom honom så gillar han mig fortfarande, och någonstans långt, mega långt där inne på kanske även han saknar mig en smula, haha men som sagt jag inbillar mig väldigt mycket, och det e så fucking jävla härligt, att jag känner att jag vill spy på mig själv för den cp-iga person jag är!

Nu mår jag lite lätt sådär illa, som man gör när man vet att man inte borde gjort något sånt, haha helt underbart!
Så jäääävla bra!
Nu ska jag dra och lägga mig i min säng och lipa, så det så!

// Anta

Nämen! Ser man på!

Då har vi minsann en nere period, och är inte det sådär riktigt jävla härligt? Nästan så jävla härligt att jag lite då och då funderar på att skicka iväg ett onödigt sms, som jag ändå inte kommer få något svar på, det är ju verkligen så härligt att tycka så illa om sig själv att man helt frivilligt väljer att förnedra sig själv på det sättet,
men vet ni vad? Anita, hon tjejen ni vet, hon e helt fucking jävla störd...
Det är faktiskt jävligt synd, för hon kunde faktiskt annars vart en helt jävla okej tjej, men vad är det som förstör då kan man undra sig, jo det är hennes brist på självdisciplin, och hennes strävan efter att bli hånad och förnedrad, tror ni hon kommer göra det? det vill säga skicka det där helt onödiga sms:et?

Vi får väl se!

// Anta

Åh, haha igår när jag kom hem från jobbet så däckade jag, klockan var väl någon gång vid sex tiden och vaknade upp någongång vid fyra eller fem tiden, och somnade om efter min minuter och vaknade upp igen klockan sju, lagom till jobbet. Haha så det var jobb, sova, jobb bokstavligt talat..

Iallafall, jag vaknade upp vid fem tiden imorse, jag blev väckt av en mardröm, jag vaknade upp gråtandes, och haha vem vet, jag kanske till och med hade skrikit i drömmen, men den var jävligt hemsk. Men jag hoppas att det är som dem säger, att den personens liv jag drömde om förlängs en smula :)

Anledningen till att jag somnade så tidigt igår tror jag var haha det hemskt tråkiga mötet vi satt i med cheferna, jag höll på och somna haha så chefen för hifi-avdelningen stötte till mig haha så jag skulle resa mig upp ur stolen, det var en aning genant.

Nu ska jag ta och käka lite

// Anta

Många personer är i ett dåligt, eller icke-fungerande förhållande utan att veta om det, eller man kanske vet om det, men man förtränger det. Man tror att det kommer bli bra och intalar varandra:

"Nu ger vi det bara en enda chans, nu denna gånger gäller det, nu ger vi allt ifrån oss"

och sedan så fortsätter det, man tror att varje gång man ger det en ny chans, så denna gången kommer verkligen vara den gången man ger allt ifrån sig, men det ända den här  "extra chansen" gör, är att dra ut på någonting som redan skall ha avslutats för länge sen.

Om en spis platta är varm och het, utan att du vet om det och du råkar lägga din hand på den, du bränner dig. Du lägger ju knappast handen igen på plattan bara för att ge plattan en ny chans, för denna gång så kanske du inte bränner dig. Det är då vårt logiska tänkande kommer in i bilden, vi lägger inte handen igen på plattan, eftersom vi redan en gång bränt oss.
Så varför i hela friden tror vi människor att det kommer bli bättre, av att gå tillbaka till något, när vårt logiska tänkande egentligen säger oss låt bli.

Jo för att kärleken är blind, kärleken och förälskelsen förblindar oss, den tar över våra sinnen och vårt logiska tänkande, den tar över hela vår kropp och själ och blir en del av oss, och därmed så gör vi oss inte av med den, den blir lika mycket en del av som en arm eller ett ben, och vi kapar ju knappast av oss benet om det finns en gnutta hopp i oss om att det kan räddas, på samma sätt vill vi rädda kärleken som nu blivit en del av oss.

Men jag har lärt mig från egna misstag, man ska sätta gränser, man måste kunna lita på sin förmåga att klara av saker och ting.

Man ska lämna ett förhållande när:

• någon av parterna har varit otrogen, detta eftersom det inte spelar någon roll hur mycket man älskar varandra och hur mycket man än er beredd att förlåta. En otrohet förstör det viktigaste i ett förhållande och det är tilliten. Om ens partner har varit otrogen blir man svartsjuk, man ifrågasätter, och man blir osäker på sig själv. Alla dessa ting förstör mer än vad man tror, och även om man är beredd att förlåta, så är det svårt att glömma och komma vidare, och det är faktiskt inte ens värt det.
• när man har gjort slut första gången, och man märker av att det kommer bli något igen. Gör man slut EN gång, FÖRSTA gången så gjorde man det av en anledning, och denna anledning kommer fortfarande finnas kvar, även om manblir tillsammans igen. Har det en gång kommit till den gränsen att man bestämt sig för att göra slut, gå vidare direkt, ju längre tiden går desto svårare blir det.
• Bråkar man i större gräl, mer än två gånger i månaden, så finns det ingen återvändo. En vanlig bortförklaring man kan ha till att stanna kvar i ett förhållande som innebär många bråk, är att "Vi är lika, och därför passar vi ihop, och då gör inte några bråk så mycket". Men har man många bråk, kommer det förr eller senare spricka, det tär på både förhållande och personerna som är involverade att man till slut inte orkar.
• Har man inte gemensamma värderingar eller mål i livet, kan det också innebära problem, kanske inte i början då det är ointressant vart man står om fem år, men om man håller ihop och efter att dem fem åren har gått och man står där och får istället då gå skilda vägar. Exempel på det kan vara att den ena vill göra karriär medan den andra vill ha ett stillsamt familjeliv, eller att den andra vill att barnen ska uppfostras på ett visst sätt, medan den andra parterns värderingar skiljer sig markant.

Men som sagt, jag har lärt mig väldigt mycket på att vara i ett förhållande, nu drog jag dessvärre upp endast negativa saker, men jag får väl uttrycka mina åsikter någon annan dag i hur man enligt mig bevara ett förhållande stabilt och långvarigt.

Nu ska jag sova, god natt

// Anta

Jag kände att jag skulle bli så här lite sentimental, nu på kvällskvisten..

Det händer att jag tänker på honom under dagarna, men det är allt mer sällan nu, men varje dag på väg till jobbet och när jag åker förbi mölndal vid exakt kvart i åtta så tänker jag på honom, sedan tänker jag på honom vid lunch, och jag tänker på honom på vägen hem.
Jag vet inte riktigt vad det e jag tänker, det e inte någon mega-sakna känsla, utan lite så, jag tänker inte längre "åh jag vill ha han tillbaka" utan nu är det mer "undrar om han någonsin tänker på mig".. och sen e det inte så mycket mer med det, ibland händer det att jag får ett "anfall" eller vad man ska kalla det, där ja är väldigt nära på att trycka på skicka knappen, men sen så tänker jag.. Det e bara riktigt idiotiskt, han vill inte ha någon mer kontakt med dig, så varför då skämma ut sig... och det hjälper..

Jag är lite förvånad över mig själv och hur bra jag har tagit det, jag trodde att jag aldrig någonsin skulle komma över det, att jag lika gärna kan lägga mig ner och dö, för jag hade förlorat hela min värld.
Men nu vet jag, att efter regn kommer faktiskt solsken, nu kan jag le och till och med känna ärlig glädje, inte bara ett falskt leende eller skratt utan verkligen ett skratt från hjärtat där jag faktiskt är glad.

Jag tänker mer sällan och sällan på honom, för jag har ingenting att "tänka" om honom (hur dumt det än låter), jag tänker inte på "åh ja saknar han så mkt" eller "åh min sejo" eller "åh jag älskar han så mkt"... Det e helt sjukt efter att ha tänkt så i fyra år, och nu är det bara tomma tankar..
Det känns skönt att jag inte är bitter över hans beslut längre, utan mina känslor har svalnat, och jag har gått vidare?

När hände detta egentligen?

Sjukt, men jag hoppas att han har det bra, och att vi någongång kanske kan prata gamla minnen och skratta, men det är för långsökt..

Äh, nu räcker det haha nu ska jag fortsätta och kolla på semifinalen av eurovision

// Anta

Haha min kära syster har ägnat ett helt inlägg till bara mig, hahaha läs och njut www.anelaa.blogg.se, Haha den delen jag blev mest förälskad i där hon beskriver sin kärlek till mig är

Glöm att du får "LÅNA" mina eldoradochips, haha lite inside-information följer:

När mina föräldrar handlar köper dem alltid tre chipspåsar, haha en till mig, en till Anela och en till Aldin, ja äter upp min så fort dem köpt den, sen tigger ja halva av min lillebror, haha och till sist frågar jag Anela, om jag kan få "låna" hennes chips, haha att jag bara ska ha den över dagen, att ja köper en ny till henne imorgon, haha denna morgondag kommer aldrig, tills hon säger till mamma att ja ätit upp hennes chips, då minsan då får man eld i baken! haha

Jag blev precis så sommar-sugen, på att just vara där nere och bara vara.. :)

Hejsan!

Haha jag antar att jag är lite jobbig med min bitterfitta till arbetskamrat haha men jag måste bara skriva om att spänningen mellan oss har trappats upp ytterligare några nivåer. Det hela började med imorse, jag kommer till jobbet och har glömt mitt kort för att komma in till butiken hemma, jag väntar in mina kära kollegor, för att jag såg att dem var på väg. Hon var nämligen tvungen att lägga till en kommentar:

- Jasså har du börjat komma i tid nu?

Haha jag ba skrattade åt henne, och tänkte inom mig, visst jag kom försent två gånger förra vecka, och nu har hon stämplat mig, haha orka.

Men men, dagen fortsatte, och frukosten kom, vi har nämligen en kyl inne på vårt kontor, och hon fick för sig att rensa den, t ex slänga mjölk och yoghurt där datumen hade passerat, så eftersom min papperskorg ligger närmast kylskåpet antog hon att det var okej att slänga skiten i min papperskorg. Så jag blev något förbannad, och tog den jävla papperskorgen och flyttade den, och ställde den exakt bredvid kylskåpet och då kommer ännu en av hennes underbara kommentarer:

- Vadå, e du rädd att det ska lukta eller?

och då sa jag skrattandes tillbaka:

-  Du kan väl flytta din skit någon annanstans, vad sägs om i din papperskorg?

Haha så gick hon bara därifrån, sedan hade jag sorterat ut lite papper och när jag skulle ge henne hennes hög, så slängde jag den lite nonschalant på hennes skrivbord, och efter ett tag hittade hon ett papper som inte var till henne och hon böjer sig över skrivbordet och räcker mig pappret och säger:

- Det här ska inte jag ha

och då sa jag:

- Du vet vart det ska vara, lådan e bredvid dig.

Haha så tog hon den bunten med papper som inte var till henne och slängde det över halva rummet ner i lådan, haha och inom mig spreds ett leende från öra till öra...

// Anta

Nu känner jag ett stort sug efter att flytta och det e inte bara ett vanligt sug, utan ett sug som jag ska göra slag i saken minsan!
Jag ska flytta, och jag vill stå på mina egna ben.
Jag kommer inte överens här hemma, och jag antar att de som en person som ligger mig varmt om hjärtat en gång sa "De vill inte se sin anta växa upp så fort, dem tror du fortfarande är deras lilla flicka"
Men nu börjar dem faktiskt gå över styr, och det fungerar inte längre, jag vill göra mina egna misstag här i livet och lära mig av dem, än att någon säger åt mig "du ska göra si och du ska göra så, för då blir det bra".

Jag kommer ihåg förra året vid augusti-september, då jag hade letat lägenhet, och var beredd att flytta ut, det ända som fattades var att jag skulle få ett kontrakt på dem jag ditils hade sökt, och jag hade flyttat, men mina föräldrar pratade med mig fram och tillbaka, varför jag ska stanna hemma och bo hos dem, så jag stannade..
Men denna gången ska det minsan ske, till hösten.
Jag tror jag kommer trivas bra, för jag gillar inte när någon bestämmer över mig, och nu har det blivit väldigt mycket sånt, jag antar att de ser att jag glider dem ur händerna, och de försöker greppa tag om mig det sista dem har, genom att hota mig med att kasta ut mig, haha och vem fan behöver sånt.
Jag ska ta allting med ett leende på läpparna, och efter regn kommer solsken eller hur? ;)

// Anta

haha fika avklarad! Det skönaste ja vet, haha är bara att sitta och tjöta med dessa två brudar, haha vi har alla tre likadana rosa manicker som vi en vacker dag för längesen fick för oss att köpa :) hahahaha

Haha idag har jag lärt mig att hata min arbetskamrat ännu mer, jag sitter och mailar med en leverantör, eftersom jag inte orkade ringa, för sist jag ringde fattade jag inte ett ord av deras danska.
Dem pratar liksom som om de satt något i halsen, plus att de säkert lägger till helt egna påhittade ord, endast för att jävlas med oss. Men iallafall, jag skulle be denna kvinna/tjej kvitta (alltså så att dem tar ut varandra) en faktura och en kredit.

Denna kvinna/tjej skriver:

"Hej Anita

Jeg har nu utligned disse to bilag"

Haha så jag försökte vara rolig:
Jag - du (hennes namn) du e la bra på danska eller? Jag behöver lite hjälp med att översätta ett ord
Hon - Jag? varför skulle jag vara bra på danska?
Jag - nej, ja vet inte du kanske kan några ord, eftersom skåne och danmark ligger ju tätt intill
Hon - Så vitt jag vet så bor jag i Göteborg.
Jag - Men orka ta illa upp för allting
haha så hon försökte skratta bort det, medan lager killen höll på och dö av skratt, för alla märker ju hur stroppig hon är.

Men men, jag känner för att en dag innan jag slutar verkligen sätta henne på plats, för det förtjänar man om man e en bitter-fitta, haha

---

En annan väldigt störande sak som hände idag, är när vissa personer inte fattar att nu räcker det, asså jag blev så irriterad att personen fortfarande skrev när jag klart och tydligt säger fuck off..
Så bara för att man pratat lite, betyder det inte att jag vill ha något..

Haha jag hade inte för guds skull gått in i ett förhållande nu, och det e så skönt att vara singel, ja har verkligen underskattat det, så roligt som jag hade med tjejerna i lördags, utan några killar.. haha

Nog om det, nu ska jag ta en fika med min älskade jazz, det var ett tag sen :)

// Anta

Igår, var den roligaste utekvällen på väldigt väldigt länge!
Tjejerna kom till mig runt åtta tiden, och det var som gamla tider, där vi fixade oss och förfestade hemma hos mig, en tidig förfest medförde att vissa blev något påverkade redan på vägen in, haha.
Det härligaste var att alla var på topp humör, och redan på förfestandet kände man att kvällen kunde inte gå fel!

Det blev lite drama, och alla vi fyra har väl olika historier av kvällen, haha
I början av kvällen så var vi väl något tidiga, vi var väl där runt elva tiden, och stället hade ännu inte hunnits fylla på med folk, så vi tog oss ett bord och beställde in dricka, och vi dansade och sjöng redan då, så sitter det två brudar en kanske tre meter bort vid ett bord, och bara stirrar utan att ens blinka, och jag lät det pågå ett tag men sen fick jag flipp och skrek haha så efter det slutade dem stirra, haha ja tänkte skrika har ni ingen tv hemma, men jag fick höra från zumra att dra den är väldigt old school.. haha så ja skrek andra grejer istället!
Det var det enda negativa på hela kvällen, haha resten av kvällen gick bara uppåt, och när sista bussen skulle gå, ville man inte gå hem, haha :)

Idag har jag äntligen fixat utväxten, och mitt hår, är på väg mot ett ultrablont tillstånd!

Låter bilderna tala för gårdagen:

Haha som vanligt, varje lördag morgon då morsan inte jobbar, blir man väckt alldeles för tidigt av:

- Ja u ovoj kuci sve moram raditi, dok vi spavate,
- Ja ni jedan vikens nemam slobodno!
- Vi samo lutate po cijelu noc, pare trosite
haha så fortsatte det när skrikandet blev för mycket och man till slut inte kunde somna om så var det dags att gå upp och tillbringa lördagsförmiddagen med en rejäl städomgång!

Sedan bar det iväg till min faster, där det var tårta och grejer eftersom lillkusinen, handbollsproffset, haha fyllde år, och nu e jag äntligen hemma igen!
Haha men ska ta och duscha och börja fixa mig, tjejerna kommer till mig vid åtta och då är det förfest som gäller, sedan blir det utgång!

Kösshaj!

// Anta

Nu e jag trött, och ska ta och lägga mig sova ut, och imorgon väntar en galen utekväll med brudarna :)

God natt!

Jag är så otroligt glad att denna veckan är över, den har vart tung som fan, av alla möjliga konstiga anledningar, det har vart en ren berg-o-dalbana inom mig, samt att en av faktorerna har var för lite sömn, och mycket dåliga matvanor. Men det e skönt att det är helg, och det ska vara en riktig anta-helg, där jag ska ta hand om både mitt yttre och inre.

Just nu vill jag bara vara, jag orkar inte med allt stök och grejer. Jag tycker det e så orka på allt, haha ja vill bara vara och sväva haha.

Jag låter som nått mongo nu men haha sån e jag :)


// Anta

Jag fattar inte vad det är med mig ännu en gång hörde jag inte klockan, jag tror fan det e något fel på min telefon så jag kom ännu en gång tjugo minuter sent. Jag blir så arg på mig själv!
Jag bara klagar och klagar, men mitt jobb suger faktiskt, jag önskar fan jag hade spenderat dem här två månaderna i skolan istället, än att jag gick här och inte gjorde något vettigt.

Igår pratade jag med Han, och haha jag vet inte varför jag frågade om hurvida han verkligen tyckte det var slut eller om det fanns en chans att någongång i framtiden börja ses igen. Jag blev lättad när han sa att han tyckte det var slut en gång för alla, för jag kände själv under dagen när jag tänkte på det, att jag faktiskt inte hade kunnat tänka mig något mer med honom, så jag var rätt nervös för att han skulle säga ja, då hade jag behövt tvinga på känslorna igen som förra året, när jag tappade känslorna för honom och var tvungen att bygga tillbaka det under nästan ett halvår, och nu känner jag samma sak, dem där känslorna är konstiga dem, ena dagen e man kär upp över öronen och nästa dag så släpper det bara.
Jag antar att allting handlar om hur man tänker mentalt, och man mentalt inte ser något mer, då släpper väl känslorna efter.

Nu är jag varken ledsen eller jätteglad, utan jag är väl i ett tillstånd däremellan, ett okej-tillstånd, för visst e Han en person som stått mig närmast under fyra år, vi har både upplevt underbara och dåliga stunder, och det sätter ju sig självklart, och jag kommer väl börja sakna han lite då och då, ju längre tiden går.
Men man vet aldrig vad livet bringar, det som är ödet kommer ändå hända vare sig man vill eller inte. Om det skulle vara ödet att jag måste vara med honom resten av livet, så kommer jag inte undan det, utan man får ta allt som det kommer..

Vi pratade om det på jobbet idag faktiskt, förhållande med mera.. Att kärleken är som en krukväxt, vattnar man den inte och ger den näring så dör den ut med tiden, och samma sak ifall man älskar någon, om man inte underhåller det så kommer den tids nog också dö ut..

Han har varit min bästa vän i flera år, och jag kan inte förneka att jag älskar honom både som person och vän, jag kommer alltid älska honom, han var förutom att vara min vän även min första kärlek, den man delade och debuterade allt med. Han är en fin person, och jag kan endast önska honom samma sak som jag önskar mig själv, att han hittar sig en fin person, som han lär sig älska, och respektera och att han finner lyckan.

Han har sagt flera gånger till mig att han redan kommit över mig, och det förhållandet vi hade, men hur vet man egentligen när man kommit över någon, när har man officielt kommit över det, tuff fråga, och det får väl tiden utvisa om jag kanske bara inbillar mig att jag lämnat det bakom mig eller om jag faktiskt gjort det. Men just nu har jag ingen brådska med något, utan tar allting precis som det kommer, det bästa är att jag inte känner mig deprimerad, vilket jag gjort alla en miljon gånger, men nu är jag så trött så jag tror jag ska sova lite, blev inte så mycket sömn igår ;)

// Anta

Haha med tanke på att jag endast sovit två timmar inatt, och jobbat en hel dag är jag förvånansvärt pigg, haha jag tror jag somnade någongång vid halv fyra tiden, men telefonen i handen, haha jag somnade direkt efter att ha svarat på ett sms, hann inte ens invänta sms tillbaka innan min kropp gav upp, och på morgonen vaknade jag med telefonen fortfarande i handen.

Så därmed, har det vart en seg dag innan jag fick i mig alla koppar kaffe, sen blev jag pigg som fan!

Jag och zumra var och solade nyss, jag tror att vi börjar bli något besatta av det, vi båda kom ut och stirrade argt i spegeln om att detta var lurendrejjeri, och såg våra vita bleka ansikten i spegeln. Men nu fan ska det solas igen, och på söndag blir det nya fräscha slingor i håret, har en onödigt lång utväxt!

// Anta

Haha min bra-iga dag bara fortsätter, jag känner mig riktigt galet stolt över mig själv nu. Jag har nu nästan lyckats få ner hela två sidor text i mitt arbete om min arbetsplats! Detta ska jag fanimej försöka göra klart till slutet av veckan och därefter skriva ut det och låta det ligga i en vecka eller två, och sen korrektur-läsa det.
Detta ska fanimej firas med utgång på lördag! Haha

Jag läste nyss en artikel på metros hemsida om en killa som vid tretton års ålder dömdes för mord, och avtjänade därefter 16 i fängelse för ett brott som han nu har frikänts ifrån.
Artikeln hittar ni här:
http://www.metro.se/2009/05/05/4176/frikandes-efter-16-ar-i-fangelse/

Jag tror att det är något bland det värsta som kan hända en person, att bli berövad din frihet, men vetskapen om att man är oskyldig. Jag tror att man måste känna en sådan hopplöshet, med vetskapen om att man är oskyldig, men där ingen, absolut ingen tror på en.
Men enda trösten i den situationen är väl att man har ett gott samvete.
Fast å andra sidan kan man bli berövad på sin frihet även i vardagen, man behöver inte sitta i ett fängelse bokstavligt talat.

Man kan hindra sig själv, man kan ha en familj som hindrar en, eller ett samhälle som hindrar en från att göra och uppnå det man vill i livet.
Jag vet vad jag ska göra imed mitt liv iallafall...

---

 
Nu fick jag jävligt roliga nyheter, några klasskompisar kommer troligtvis bo kvar i trollhättan, eller det finns en chans till det iallafall, haha då blir jag inte ensam med killarna iallafall :)
Usch, jag saknar skolan, jag får ångest över att jag måste till jobbet imorgon.

// Anta

Idag är en mycket bra, dag haha och jag mår förvånansvärt bra :)
Jag e bara otroligt trött på jobbet, och nästan längtar äckligt mycket tillbaka till skolan, som imorse jag kom typ tjugo minuter sent för jag satt fast i trafiken och då måste hon lägga in en kommentar
- Du kanske borde åka lite tidigare så då inte hamnar i trafiken, och inom mig tänkte jag och göra vadå? ändå sitta här fram till nio och kolla in i väggen. Jag går alltid sist på rast, och tar nästan aldrig ut hela rasten och jag kommer försent och då får man en kommentar, usch...
Men nu är det inte långt kvar, tre och en halv vecka måste jag stå ut till, sen så slipper jag det.

Imorgon ska det bli träning för hela slanten, även om jag fick nackspärr sist av mage-rygg passet jag gick på. Men åh, haha jag e onödigt glad idag, nu ska det bli en cigg och därefter kanske en liten promenix!



// Anta

Nu har det blivit en promenix, med min kära vän..
Där vi spekulerat om livet och kärleken, och vi kom fram till att man inte ska bry sig om helt onödiga saker när det finns 6 miljarder andra människor i världen, utan ba släpp taget och move on, och ta nästa som det kommer. Nu ska jag ta nya tag i mitt liv.
Jag vet inte varför jag gör vissa saker, jag intalar mig själv att jag älskar han otroligt mycket, men när jag egentligen känner efter så älskar jag faktiskt inte sådär djupt längre, det är lite sjukt..
Jag har snackat med en hel hög med killar de senaste två-tre månaderna, vissa har varit mer intressanta och andra mindre.. Det finns ju olika sätt att handskas med processen att komma över någon, och alla fungerar olika, jag tror att jag är en sån person som måste träffa en annan för att gå vidare.
Men jag är inte fullt så intresserad för tillfället att hoppa in i något nytt, men jag antar att allt har sin tid, och det kommer väl komma någon som även tar mitt hjärta med storm...
Haha som jag sa till min kära vän, nu när det här är över tror jag att jag kommer vara singel en någorlunda halvkort/lång period och sedan kommer jag kanske träffa någon haha och gifta mig efter ett år.

Mina mål framöver är att i höst kunna flytta till en egen lägenhet, och kunna leva livet under eget kommando innan jag i framtiden binder mig till någon.
Mitt andra mål, är att inte gå tillbaka till det förhållandet jag varit i, eftersom jag inte kan leva med en person som endast är snäll och repskterar mig när det är bra mellan oss.
Mitt tredje mål är att i sommar spara ihop en hel del pengar, och spara till resor för att kunna komma ut och se världen, jag har inte vart någonstans i princip.
Mitt fjärde mål är att inte hasta mig in i något nytt.
Mitt femte mål är att kunna känna mig behaglig i min ensamhet, när jag är själv ska jag känna att det är skönt, och inte genast behöva ringa någon och vara sådär sällskapssjuk.


// Anta

Nu är jag så less på skiten, nu är det dags för mig att vända ryggen till, och lämna allting bakom mig, och om den dagen någon gång skulle komma att han vill att det ska vara vi, så ska jag inte gå tillbaka till det.
Så många tårar, så mycket besvikelse, så mycket nedslagna känslor, för ingenting..
För att få veta, att man är ingenting annat än en "jobbig jävel"..

Jag förstår inte varför det är jobbigt, om någon bryr sig om en, och ringer och brister ut med ett leende som sträcker sig från öra till öra
- Heeeeeeeeej :).
Hur kan det vara negativt? När någon som älskar en mer än någonting annat på jorden, ringer och vill bara säga heej, för att jag redan saknar hans röst..
Hur kan det vara negativt att vilja ses ofta? Hur kan det vara negativt att skicka sms, som endast tyder på att du är i mitt huvud dygnet runt... att du är den ända jag tänker på..
Istället så gör han om allt detta till något negativt, där jag är en elak person, som gör allt för att göra livet surt för honom..
Men nu har jag gett ifrån mig allt jag kunnat ge, de senaste två tre månaderna, har han kastat skit på mig, han har ignorerat mig, han har skrikit om jag ringt, sagt att jag är jobbig om ja skriver sms, och jag har bara tagit emot det, och bortsett från det, tagit allting med ett leende på läpparna...

Men nu gör han mig bara illa, han sänker mig, djupare och djupare, och för varje gång lyfter han sig själv..
Jag tycker inte att jag förtjänar att ta emot mer, jag tycker att det är dags att lägga saker och ting bakom mig..
"Today is gonna be the day..."

// Anta

Det är jävligt idiotiskt det jag sysslar med nu, idiotiskt att försöka vara vän med sitt ex, en vänskap som har beprövats så många gånger utan att kunna hitta en balans, och som till slut misslyckats antingen genom ett stort bråk, eller genom att man hamnar tillsammans igen, kramar, läppar mot läppar och då tar vänskapen slut. Man dras med i stunden, i tron om att allting för ett ögonblick är bra igen.

Okej, om detta hände en gång, två gånger eller till och med tre gånger, men detta har nu pågått i två månader, där vi kallar varann vänner med när vi ses är vi som fastklistrade vid varandra.
Jag önskar jag bara kunde be hela skiten dra åt helvete, och aldrig någonsin blicka tillbaka, för den här "vänskapen" leder ingenvart, ingen utav oss kommer gå vidare, eftersom vi fortfarande hänger vid varandras sida, vi kan inte bygga och utveckla ett förhållande, vi kan inte planera någon framtid, och vi har inte längre några gemensama målsättningar...

Så med andra ord, vi är varken singlar och sakta med säkert komma över den andra personen eftersom vi umgås och hörs av som om vi är tillsammans, och vi har inte något förhållande att utvecklas i eftersom vi kallar oss vänner..
Jag känner redan nu att jag börjar tröttna på det, lite smått, och jag är en rätt rolig person, jag söker efter att han ska såra mig mer, så mina känslor kan svalna ännu mer, i hoppet om att till slut lämna det bakom mig..

Men tids nog, får jag väl dras med den här påhittade vänskapen som inte leder någon vart, utan gör endast att vi varken utvecklas som personer, eller förhållandet, utan vi står på samma plats som den dagen vi gjorde slut, vi står och tycker att förhållande vi hade var skit, istället för att under dessa två månader kanske tagit tag och reparerat de problem vi hade, eller under dessa två månader hade man kunnat kommit en braaaa bit på vägen, och kanske till och med kommit över det. Istället så sitter jag och lipar som en jävla idiot och undrar hur du har tänkt att denna vänskap ska se ut.

Eller så kan man se det så här, man får det bästa av två världar, man kan träffa andra, utan dåligt samvete, samtidigt som man kan träffas och uppleva lite nostalgi, då och då.
Jävligt pissig sits det här, och ja bara flyter med än så länge, och känner efter varje dag om mina känslor svalnat tillräckligt mycket för att för en gång skull släppa det, och aldrig vända ryggen tillbaks igen.
Så här sitter jag i skiten, i väntan på bättre dar...

// Anta

Det har vart en mycket händelselös söndag, förutom att jag fick in tagg uppkörd både i foten och en i fingret, eftersom jag fick för mig att plocka taggbuskar efter att pappa hade använt motorsågen för att motverka häckens kraft att ta över vår gräsmatta. Men där fan gick jag runt och plockade upp de sorgsna och döda tagg-grenarna som låg på marken, de var helt slut efter kampen mot motorsågen, och det sista de fick för dig att göra, innan deras sista vilan var att se till att jag fick taggar både i foten och i fingret. Jag svor åt dem, men inombords spreds ett leende och jag tänkte "You're finished in this gräsmatta"...

Men men, sen blev det även ett träningspass, jag fortsätter intala mig att det är något bra för mig, men jag tror faktiskt jag gör mer skada än nytta på min stakars kropp.
Inte nog med det efter mitt träningspass på fyrtio ynka minuter, haha blev det en stor bit prinsesstårta!

Nu ska jag fortsätta mitt sökande på billiga sista-minuten resor, och drömma mig bort för ett ögonblick // Anta

Det blev utgång igår ändå, även om jag inte var så sugen, så blev man på humör efter ett tag.
Jag och zumra drog till chez, och drack nån drink, cider och zumra hon shottade minsan på, först blev de tequila shottar, och sen så blev det fishermans friend shottar, efter ett tips från en något udda brud.
Jag och zumra satt i baren och funderade på det här, haha nu måste vi nog vara riktiga horer som sitter i baren och dricker, haha men vi fortsatte ändå.

Därefter var det dags för en tur till trädgårn, vilket inte var fullt så lycket, så istället blev det minsan en tur till marstrand av någon okänd anledning, och jag luktade på havet för första gången i år, det e lite av en tradition, när våren kommer, haha så måste ja komma nära havet och ba lukta på det. Men efter några pussar och kramar så blev klockan väldigt mycket, och jag hade en väldigt sprängande huvudvärk som även hållt i sig idag.

Idag har faktiskt ingenting vettigt hänt, förutom att vi haft vårstädning hemma hela dagen, och sen kom zumra till mig och vi tog ett glas vin (i sann alkoholist-anda) på min altan, rökte ett par cigg, och gjorde lite mat.. Jag brukar inte gilla vin, men det här funkade faktiskt. Äh, fan nu e ja trött och har huvudvärk..