Pinsam dag

Imorse vaknade jag helt sjuk, jag kunde inte andas för att mina näsa var full av snor och hostan gjorde inte saken bättre. Morsan gav mig sitt mirakelte som inte hjälpte ett skit, utan istället blev jag febrig och huvudet kändes tungt. Haha jag kände mig hög.

Idag var en bajsdag nästan, haha den började jävligt kasst iallafall.
Jag skulle byta däck på bilen som jag kör, och letade efter däcken för jag tyckte att pappa sa något om att de skulle finnas i förrådet. Jag hittade 15 stycken däck. Så jag körde uteslutningsmetoden.
Fyra stycken gick bort, eftersom det fanns volvofälgar intill dem. Fyra stycken till gick bort för det fanns inga dubbar och inte heller någon bild där det stod MS, eller en snöflinga på.
Kvar fanns sex stycken.

Jag tog tre stycken som var inplastade i stora vita påsar men hittade inte det fjärde. Så jag hittade ett som inte verkade tillhöra någon särskild grupp. Så där fick jag ihop mina fyra däck som omsorgsfullt slängdes in i bilen och iväg var det till verkstaden.

Efter att den jävla idioten satt dit tre av däcken så berättar han för mig att det fjärde däcket inte fungerar eftersom den skall sättas fast med fem skruvor och de som skall sitta på bilen skall ha fyra skruvar. Pinsamt som jag tycker att det är skrattar jag bort det, och ber han sätta tillbaka sommardäcket på den som inte passade.

Väl hemma fick jag skäll för tydligen sedan när min pappa visade mig så låg den fjärde däcket som var inplastat precis bredvid dörren.
Så nu kör jag runt med ett sommardäck och tre vinterdäck, varav alla tre har någon defekt enligt gubben om att alla har "vänsterrullning"? Vette fan vad han snackade om.

Men iallafall sen åkte jag till zandra och vi åt daimtårta, haha hon åt.

Sedan kom jag hem och kände mig jävligt dålig, huvudvärken kom tillbaka och jag kände att jag började försvinna och bli dåsig i huvudet, vilade en stund och sen åkte jag till Lerum.

Sedan dagens andra stora pinsama grej var att jag tog bort sekrettesinställningarna tydligen på facebook. Jag fattade inte att jag gjorde det, men så blev det iallafall. Och min PAPPA såg alla bilder, vissa var inte nådiga, sprit och cigg för hela slanten haha nu vågar jag inte gå ner typ.

Sedan hann jag med ännu mer, jag var och träffade min älskade zemira och vi planerade och pratade om helgen. Haha maskerad för fulla puckar och jag ska vara jävul! Muhaha

/Anta

Tu sam

Jag lever!

Jag funderade på en sak idag på jobbet, hur lätt man kan "glömma" en person..
Det har inte gått jättelång tid, två månader om man jämför med hur länge vi var tillsammans, 5 år.
På dessa två månader har han hunnit försvinna ur min vardag, jag har lärt mig hantera att vara ensam.

Lätt har det inte varit under hela denna perioden. Det har varit många sömnlösa nätter, många tårar och många gånger har det känts som om jag ska dö för att det har gjort så ont i mig utan att veta varför. Klumpen är borta.

Min största rädsla under de här fem åren har varit att han ska lämna mig, han var min första allt.
Jag förlorade mig själv, jag förlorade förmågan att kunna stå på mina egna ben och blev beroende av en annan person. För att jag, ANITA skulle vara lycklig behövde jag honom. Sjukt va?

Men om jag hade vetat att det skulle vara så här enkelt, hade jag önskat att slutet kom för länge länge sen.

/Anta

Stunden

Ännu en sen kväll...

Börjar bli förbannat trött på dessa sena kvällar. Jag är arg på mig själv för att jag inte lever.
Skolan i mitt liv, är det enda som är som det brukar vara och jag bara skiter i allt.
Jag har ingen ork eller lust att ta mig upp ur sängen, vill inte stänga av datorn om kvällarna för då kommer tankarna ifatt mig.

Det sjukaste jag någonsin varit med om var denna helgen. Jag är ute och dansar, och plötsligt så står ett välkänt ansikte framför mig. Det tog mig ett par sekunder innan jag kunde placera den här personen. Det var HAN.
Jag blev så chockad att jag har en blackout från det ögonblicket. Jag har små korta bilder, en där jag ser han, en där han kramar om mig, och en där jag vänder på klacken och går därifrån.

Det var annorlunda att se honom, men det var inte svårt eller jobbigt, men jag blev chockad. Resten av kvällen fanns han inte i mitt huvud. Jag var där för stunden, alkohol brukar ha den inverkan.

Jag älskar stunden, stunden är utan bekymmer, stunden ser ingen framtid, stunden ser inget förflutet, jag vill vara stunden.

// Anta


Today

Det blev en sen kväll igår framför datorn.
Idag skulle jag gått till skolan och pluggat och tagit tag i mina studier, det hade behövts men motivationen och orken finns inte där. Det känns meningslöst på något sätt.

Istället ska jag snart ta och borsta tänderna och kanske få i mig lite mat. Det hade också behövts.

Jag har beställt en resa till mig och min kusin till Egypten. Egentligen ska jag väl tycka att det är skitkul, men det tycker jag inte.

Jag känner inte igen mig själv, jag skrattar inte och jag är inte rolig utan jag har blivit en människa som sitter och stirrar rakt fram i ett sällskap.
Vad fan är det för fel på mig?

Om jag nu inte älskar honom, och jag saknar inte honom som person vad fan är det då? Jag vill ha skaffa mig en "ersättningsprodukt" direkt, men jag har hört att det är bra att lära sig att vara ensam.
Men vem fan vill vara ensam?
Äh, fattar inte livet asså..

//Anta

time is spinning

Dem senaste dagarna har man väl inte vart sådär jätte bloggsugen.. mycket jobb, och annat som är i vägen, plus att man inte känt för att skriva något heller..

Men nyss pratade jag med tjejen som jag fick en erbjudan om en visning för nån dag sen, och på måndag efter jobbet ska jag åka och kolla på den. Det är en etta på 40 kvm, ligger ungefär 2,8 km från skolan (jag ska börja promenera!) kostar 2800 kr i månaden i hyra. Jag tror att man säkert kan göra något mysigt med den,
Jag e lite småskraj för att berätta något för mamma och dem, jag ska inte säga något om att jag ska kolla på lägenheten, utan endast om jag tycker att den är bra, då är det väl dags att ta det "stora snacket" med dem..
Det är en aning ångest framkallande..

Idag är jag en ledsen flicka, av lite alla möjliga orsaker, imorgon blir det jobb! Påvelund here I come..

// Anta

MONGO med stora bokstäver.

Nämen! Ser man på!

Då har vi minsann en nere period, och är inte det sådär riktigt jävla härligt? Nästan så jävla härligt att jag lite då och då funderar på att skicka iväg ett onödigt sms, som jag ändå inte kommer få något svar på, det är ju verkligen så härligt att tycka så illa om sig själv att man helt frivilligt väljer att förnedra sig själv på det sättet,
men vet ni vad? Anita, hon tjejen ni vet, hon e helt fucking jävla störd...
Det är faktiskt jävligt synd, för hon kunde faktiskt annars vart en helt jävla okej tjej, men vad är det som förstör då kan man undra sig, jo det är hennes brist på självdisciplin, och hennes strävan efter att bli hånad och förnedrad, tror ni hon kommer göra det? det vill säga skicka det där helt onödiga sms:et?

Vi får väl se!

// Anta

Fit for fight!

Hejsan!

Haha jag antar att jag är lite jobbig med min bitterfitta till arbetskamrat haha men jag måste bara skriva om att spänningen mellan oss har trappats upp ytterligare några nivåer. Det hela började med imorse, jag kommer till jobbet och har glömt mitt kort för att komma in till butiken hemma, jag väntar in mina kära kollegor, för att jag såg att dem var på väg. Hon var nämligen tvungen att lägga till en kommentar:

- Jasså har du börjat komma i tid nu?

Haha jag ba skrattade åt henne, och tänkte inom mig, visst jag kom försent två gånger förra vecka, och nu har hon stämplat mig, haha orka.

Men men, dagen fortsatte, och frukosten kom, vi har nämligen en kyl inne på vårt kontor, och hon fick för sig att rensa den, t ex slänga mjölk och yoghurt där datumen hade passerat, så eftersom min papperskorg ligger närmast kylskåpet antog hon att det var okej att slänga skiten i min papperskorg. Så jag blev något förbannad, och tog den jävla papperskorgen och flyttade den, och ställde den exakt bredvid kylskåpet och då kommer ännu en av hennes underbara kommentarer:

- Vadå, e du rädd att det ska lukta eller?

och då sa jag skrattandes tillbaka:

-  Du kan väl flytta din skit någon annanstans, vad sägs om i din papperskorg?

Haha så gick hon bara därifrån, sedan hade jag sorterat ut lite papper och när jag skulle ge henne hennes hög, så slängde jag den lite nonschalant på hennes skrivbord, och efter ett tag hittade hon ett papper som inte var till henne och hon böjer sig över skrivbordet och räcker mig pappret och säger:

- Det här ska inte jag ha

och då sa jag:

- Du vet vart det ska vara, lådan e bredvid dig.

Haha så tog hon den bunten med papper som inte var till henne och slängde det över halva rummet ner i lådan, haha och inom mig spreds ett leende från öra till öra...

// Anta

Arbete på intåg!

Haha min bra-iga dag bara fortsätter, jag känner mig riktigt galet stolt över mig själv nu. Jag har nu nästan lyckats få ner hela två sidor text i mitt arbete om min arbetsplats! Detta ska jag fanimej försöka göra klart till slutet av veckan och därefter skriva ut det och låta det ligga i en vecka eller två, och sen korrektur-läsa det.
Detta ska fanimej firas med utgång på lördag! Haha

Valborg

Jaha, då var det 30 april och valborg, och ikväll med start klockan 18:15 går cortegen i Göteborg igång, jag hade väldigt gärna velat gå dit, haha eftersom under alla dessa år jag bott i Göteborg, har jag aldrig sett den, och inte nog med det är det även 100-årsjubileum.

Men men, det blir stanna hemma för min del ikväll verkar det som, det e lite deprimerande, men jag e inte så sugen på att dra ut och festa, lönehelg plus valborg, det e alldeles för mycket folk som man skall trängas med.
Men grattis Sanja på födelsedagen och hoppas ni får en riktigt rolig utekväll!

Ja, nu ska jag lägga mig i min säng, och vem vet jag kanske till och med somnar, usch jag vill verkligen gå..

// Anta

So sorry...

Seems like it was yesterday when I saw your face
You told me how proud you were, but I walked away
If only I knew what I know today, ooh, ooh

I would hold you in my arms, I would take the pain away
Thank you for all you've done, forgive all your mistakes
There's nothing I wouldn't do to hear your voice again
Sometimes I wanna call you but I know you won't be there

Oh, I'm sorry for blaming you
For everything I just couldn't do
And I've hurt myself by hurting you

Some days I feel broke inside but I won't admit
Sometimes I just wanna hide 'cause it's you I miss
And it's so hard to say goodbye when it comes to this, ooh

Would you tell me I was wrong? Would you help me understand?
Are you looking down upon me? Are you proud of who I am?
There's nothing I wouldn't do to have just one more chance
To look into your eyes and see you looking back

Oh, I'm sorry for blaming you
For everything I just couldn't do
And I've hurt myself, oh If I had just one more day
I would tell you how much that I've missed you
Since you've been away

Oh, it's dangerous It's so out of line
To try and turn back time I'm sorry for blaming you
For everything I just couldn't do And I've hurt myself
By hurting you



...

Jag e så arg!

Jag är tjugo år gammal, jag ber inte mina föräldrar om pengar, har inte gjort det på ett bra antal år, men ändå kan jag inte göra vad jag vill med mina fucking jävla pengar.
Jag förstår inte varför dem skall lägga sig i? Om jag en månad känner för att spendera pengar på ingenting, då kanske jag vill göra det, det är väl fan ändå jag som har slitit arslet av mig och gått till jobbet vissa dagar både när ja vart snuvig och inte sovit en blund.
Enligt dem så skall jag kunna leva bra på 2000-3000 kronor i månaden, eftersom jag bor hemma. Men om jag hade velat leva på 2000-3000 kronor hade jag aldrig skaffat mig ett jobb, utan då hade jag levt på studiebidraget.
Dem vill att jag ska lägga undan 13 000 kronor av min fucking jävla lön. Asså jag får panik, varför bry sig, det e mitt liv, och om ja en dag står utan en enda krona, då får jag väl fan skylla mig själv eller?
Visst, som förälder ska man säga åt och ge råd, och hänvisa till hur man borde göra, men inte fucking bli förbannad och skrika för att jag inte gör som dem säger.

Asså åt helvete med det här, ja orkar fan inte mer..

// Anta

Promenix

Jag e kass på det här med att få tummen upp ur rumpan, och sätta igång med plugget, för egentligen är det inte så svårt.. Men det var trevligare att gå ut en sväng istället, haha och då får zumra ta del av mina senaste händelser och dem kommer som på löpande band, mest är det utskämningar som hänt under dagen från min sida, men det slinker även in något nytt offer som man bara måste berätta om vilket mongo det är.. Men lilla zumra är inte så oskyldig själv.. muhaha

Jag borde tvätta mitt hår nu, och imorgon kommer jag förbanna mig själv för att jag inte tvättade håret, eftersom de kommer ligga sådär äckligt och spretigt..

Äh, vem bryr sig

// Anta

Sommar

Fan efter ett tag längtar man tillbaks till skolan, jag trodde det skulle vara så skönt att komma iväg från plugget, men jag saknar att man har så mkt fritid och kan lägga upp sin tid precis hur man vill. Jag saknar att lära mig något vettigt, plus man saknar att umgås med de jämnåriga.

Mina dagar bara flyger förbi, och idag så satt ja ner med min chef och valde semestertiden, när fan hann det bli sommar?
Det slutade med att jag inte kunde välja så jättemycket, ekonomiavdelningen behöver mig sista veckan i juli och fyra framöver, så jag tog det.

Nästa vecka blir det club okej, och veckan efter det klubb x-tra. Haha sommaren är på g, och partajen och galenskaperna ska precis börja. I love summer!

// Anta

RSS 2.0